Jag kan inte skaka av mig känslan av att jag är en dålig människa, det är som att så fort saker rullar på så tar jag på mig för mycket eller så kommer alla krav och prestationer på samma gång. Jag går in i nya depressioner och sitter och mår dåligt, pratar inte med någon om det för jag vill inte störa någon med mina problem och sen trycker jag undan en hel månads känslor för att sedan få en svallvåg med känslor tillbaka när jag minst anar det. Jag mår inte bra men har ingen aning om hur man hanterar det. Så undantryckta känslor och hysteri över att jag har tio uppgifter på hög och ingen tid för vänner kommer som en perfekt överraskning då. Det dåliga samvetet över att jag är den sämsta dottern, vännen och människan för att jag gör fel val. Tänker inte alltid på konsekvenserna förrän de kommer som en käftsmäll och då sitter jag där trasig och försöker plocka ihop bitarna av vad jag en gång var. Jag känner inte igen mig själv. Försöker dämpa värdelöskänslorna och går och köper en iPad, det hjälper en kort stund men nu sitter jag här med dåligt samvete och på väg in i en svacka av dåliga tankar och den onda cirkeln av självhat.